Betalningsvilja eller betalningsförmåga?

Betalningsvilja eller betalningsförmåga?

I Dagens Industri 28 november ägnas ett helt uppslag åt risken för att nyproduktionen av bostäder kommer att mattas av. ”Hushållens betalningsvilja är central”, säger en analytiker på Boverket.
För mig som arbetar med analys av kommande nya bostadsprojekt är det uppenbart att det inte bara är en risk, det händer redan. Nyproduktionen mattas av, speciellt i områden där prisstegringen har varit som störst. Fast det handlar inte alls om betalningsvilja.

Betalningsvilja för bostadsköp

”Betalningsvilja” är alltså de pengar som man ser att köparna hittills har betalat för sin nya bostad. I bostadsbranschen pratar man på det sättet. Betalningsviljan är något litet mystiskt, plötsligt kanske köparna inte har lust att betala längre? Men språkbruket är galet. Det håller garanterat inte på att bli fel på viljan. Självklart vill folk även fortsättningsvis ha nya bostäder och betala för dem. Problemet är när man inte kan. Det är betalningsförmågan som är helt avgörande, och den är helt och hållet rationell:
Den grundläggande förutsättningen för att köpa en ny bostad är att det kapital du har i den befintliga bostaden räcker till den del av kostnaden som banken inte låter dig låna. De pengar du har är alltså reavinsten i det befintliga boendet samt den kontantinsats du betalade vid köpet av den. Punkt.

30% kontant!

Min uppfattning är att vi solklart är på väg mot att man måste lägga upp 30 % kontant, även om bankerna säger att det fortfarande kan räcka med 15 %. Men amorteringen blir då dubbelt så hög. Det är kort sagt svindyrt att idag låna mer än 70 %.
Redan detta, att behöva få fram 30 % av investeringen i stället för 15 % som förra gången du köpte en bostad, har börjat bromsa marknaden. Det är ju dubbelt så mycket pengar som du nu ska fixa själv.

Kanske blir det stopp på värdeutvecklingen

Och nu kommer vi till knäckfrågan: Vad händer om politikerna helt får stopp på värdeutvecklingen, så som de säger att de vill? Om man inför ett tak för utlåningen på sex gånger nettoinkomsten, som det pratas om? Om de unga som köper 2 ROK idag, om tre år kan konstatera att bostaden inte har ökat i värde alls? Varifrån ska de då ta pengarna till en större bostad?
Än är inte reavinsterna slut. Men tro mig, när de väl är det, så handlar det inte bara om en avmattning. Hur lång tid skulle det till exempel ta för dig att spara ihop en miljon? Så lång tid, minst, får bostadsutvecklarna vara beredda på att vänta på nya köpare. Det är hög tid för alla inblandade att börja tänka i nya banor.

/Lars Strömqvist

Kommunen förstår inte befolkningstillväxtens påverkan på bostadsbehovet! Informationen du behöver inför ett bostadsprojekt. Och informationen du inte behöver.
Din kommentar

Vad tycker du?

Din e-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är markerade *