Amorteringskravet dödar de ungas möjlighet till en ny bostad

Amorteringskravet har kastat in en handgranat på bostadsmarknaden. Nu kommer ingen köpare frivilligt vilja gå högre än till 70 % belåning. Den som redan äger en bostad har ofta de pengar som behövs i den befintliga bostaden, eftersom värdestegringen har varit så hög de senaste åren. Men förstagångsköparna har inga reavinster.

Vi har räknat lite på detta…

Låt oss anta att den nya 1:an kostar 2 miljoner och har en avgift på 2 500 kr/mån. Amorteringsfria lån finns inte idag, trots att lagen faktiskt medger det för nyproduktion. Med belåning 70 % blir månadskostnaden 5 300 kr. Med 85 % 7 400 kr! Lägger man därtill kostnaden för avgiften så förväntas en ungt, singelhushåll, punga ut med nästan 10 000 kr i boende kostnad.

Om inte mamma-pappa-bank finns?

Nästa problem blir då frågan om varifrån en förstagångsköpare får 600 000 eller ens 300 000 kr. Huvuddelen av sådana pengar måste komma från föräldrarna, men den som belånar villan får räkna med att det egna möjligheterna att byta bostad nu har blivit rejält beskurna. Det är ju nettot efter villaförsäljningen som ska betala pensionärsbostaden.

Sen kommer ju de riktiga bankernas krav!

Det kanske inte ens räcker med 600 000 kontant för få köpa den där ettan. Bankerna har mycket tuffa krav på hushållens utrymme för både levnadskostnader och räntehöjningar. Normen är att hushållet ska klara att amortera hela skulden på 50 år till en ränta på 5 % över dagens marknadsränta, även om det faktiska lånet följer amorteringskravet på 2 % årligen över 70 % av bostadsvärdet och 1 % därunder. Det beräknade kostnadsutrymmet i din familjebudget som avgör om du får lån är alltså uppåt 10 % årligen av lånebeloppet. Du ska alltså kunna betala 140 000 kr om året, dvs 12 000 i månaden, för att få låna 1 400 000 till din nya etta.

Vår rekommendation? Avvakta.

Vem vågar satsa på nyproduktion av 1 ROK med detta i bagaget? Någon mer än vi som tror att detta kan komma att visa sig bli dödsstöten för hela nyproduktionsmarknaden så som vi känner den?

Läs mer om Lars Strömqvist här.