Vi är specialiserade på place branding, kommunikation och affärsutveckling av fastigheter, fastighetsprojekt och stadsdelar.
Vår affärsidé är att utveckla platser till sin fulla potential.
Vill du sälja, hyra ut eller öka värdet på din plats?
Vill du få fler att flytta till din ort? Eller vill du locka företag och besökare? Välkommen!
Det var så vi tänkte när vi startade Property People som är helt inriktade på place branding, kommunikation och affärsutveckling av platser: fastigheter, fastighetsprojekt, stadsdelar, kommuner…
Våra erfarenheter kommer från olika områden, men vår gemensamma idé är att rätt kommunikation och ett starkt platsvarumärke alltid gynnar utvecklingen på en plats.
Men löftena din plats ger måste bygga på platsens sanna identitet och en profil som människor och aktörer ställer upp på. När löftena börjar bevisas kan varumärket växa sig starkt.
Property People jobbar i hela kedjan identitet, löfte, bevis. Hör gärna av dig så berättar vi mer.
Place Branding fungerar verkligen! Det bevisar projektet ”Village where nothing happens”, där Spanska Pay TV Conect skapar intresse som för en stor världsmetropol runt den lilla spanska byn Sierra de Lastra i Maestrazago, Teruel.
Sierra de Lastra är en liten spansk by med bara 12 invånare och få besökare. Nu är det en liten spansk by med många besökare. Genom att lyfta fram byns absoluta särart och kommunicera den i Pay TV kanaler så ger byn ett helt unika löfte till omvärlden,
- Här händer absolut ingenting! Löften och bevis sprids sedan vidare genom en webbsida och en massiv nyhetsbevakning från andra media. Unika koncept lönar sig.
Se You Tube klippet om byn där inget händer, resultatet talar för sig.
Effektivt och snyggt kommunicerat, place branding, plats marknadsföring och marknadskommunikation när det fungerar som bäst.
I nästan 20 år har planerna och visionerna om Vandalorum funnits.
En privat konsthall i byn Nöbbele utanför Värnamo.
Ett internationellt konst- och designcentrum med ett nationellt uppdrag och stark regional förankring.
Nu är första spadtaget taget till vad som kan bli ett starkt platsvarumärke både i sig själv och för Värnamo.
Tänket känns rätt och bygger lokal identitet:
En mötesplats för det lokala och regionala först och främst, men med ambitionen att skapa nationellt intresse för verksamheten och ge den en internationell relevans.
Här utlovas nära samarbete mellan konstnärer, formgivare, den kreativa industrin i trakten och näringslivet i stort.
Vandalorum ska vara en plats att upptäcka men också att återvända till, säger man på hemsidan.
Initiativet är Sven Lundhs, grundare av och tidigare chef för möbelföretaget Källemo AB.
Arkitekt är italienaren Renzo Piano.
Skiljer sig utvecklings- och marknadsföringsstrategier för bostäder från andra konsumentvaror och tjänster?
Och vilka bakomliggande faktorer får en konsument att välja eller inte välja att köpa hus eller lägenhet i ett visst område?
Berndt Lundgren på KTH och avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi la strax före jul fram en avhandling med titeln ”Kundernas perspektiv på bostadsbyggande” där han tittat närmare på just dessa frågor med stadsdelen Frösunda i Solna som bas.
För att hitta de bakomliggande skälen hos konsumenter att köpa eller inte köpa en lägenhet i Frösunda har han genomfört intervjuer enligt den s.k. laddering-tekniken.
Huvudtanken med studien var att öka förståelsen för hur man ska utforma och bygga mer attraktiva bostäder. Därför har man utvärderat både köpare och icke köpares värderingar av erbjudandet på ett lite djupare plan. Laddering är en metod för att mäta hur konsumenten kopplar konkreta egenskaper hos det de konsumerar till abstrakta konsekvenser och personliga värden.
Lite förenklat går man till botten med svar på frågorna: ”Vilka egenskaper är viktigast för dig?”, ”Varför är det viktigt för dig?”
Intervjuerna gjordes med personer som besökte visningar av bostadsrätter i Frösunda.
Hypotesen var att det finns en skillnad mellan anbudsgivare och icke-anbudsgivare eftersom de tolkar olika värden i det som erbjuds.
Studien visade också mycket riktigt att funktionella faktorer och egenskaper uppfattades ha helt olika personliga värden för olika människor. Och att just de personliga värderingarna var den stora skillnaden mellan de som valde att köpa och de som avstod. De som köpte såg helt enkelt att området och lägenheten – d v s funktionella och psykologiska faktorer – ledde till positiva värden för dem själva.
Resultatet av Berndt Lundgrens forskning är intressant både för utvecklare och planerare av bostadsområden, inklusive de som utformar budskap och marknadsföring.
En slutsats är att ju fler personliga värden din produkt kan leda fram till – desto större blir din marknad.
Klurigt. Spännande. Vi hjälper naturligtvis till och lotsar företag i frågan ☺
100 Hus är ett koncept som startade sommaren 2008 vid Hornstull på Söder i Stockholm. Ett unikt närdemokrati- och kulturprojekt där de boende fått en plattform som gör det möjligt för dem att med egen kraft forma sin omgivning.
Och nu, knappt två år senare, syns resultaten genom fasadkonst, personliga berättelser, områdets historik, ekonomiska och miljövänliga lösningar.
Den bild vi får av en plats byggs av en mängd olika komponenter. Det handlar om läge, rykte, arkitektur, historia, kultur, verksamhet på platsen mm.
Men kittet i allt detta är ändå alltid människorna som finns och agerar på platsen.
Allt för ofta stannar vi vid funktionella värden när vi ska beskriva vad en plats kan bidra med. Samtidigt vet vi att det funktionella långt ifrån ensamt bygger omvärldens uppfattning och platsen.
Bakom det funktionella finns alltid starka påverkansfaktorer som sociala, mentala och spirituella faktorer.
Dessa är svårare att få grepp om, svårare att förstå, beskriva och utveckla. Men ändå desto mer de faktorer som påverkar styrkan i ett place brand allra mest.
Självklart finns det inte bara ett sätt för att utveckla och uttrycka en plats profil och levandegöra dess uttryck. Men det finns ett antal grundkomponenter som alltid måste finnas med. Och människorna på platsen är alltid en bra utgångspunkt
Initiativet 100 Hus är ett sätt som helt klart förstärker Hornstulls avtryck på kartan.
Det är spännande att se hur fastighetsutveckling år 2009 fortfarande kan bygga på identitetslöshet som koncept. Att Vattenfalls 50-talsfastighet i Råcksta är svårt ur affärsutvecklingssynpunkt har nog alla initierade fastighetsutvecklare klart för sig.
Men att påstå att Vällingby Parkstad blir en unik stadsdel, eftersom man där kommer att använda sig av en ny metod – enligt uppgift helt oprövad i Sverige – känns avlägset.
De som flyttar in kommer att köpa en råyta där de sedan ”skapar sitt eget boende – eller kontor”. Så beskrivs upplägget i en artikel i SvD Näringsliv 1/12 2009 ”Länk”.
Reflektionen blir att här inser man inte vad som krävs av modern fastighetsutveckling. Vilken kommersiell kund kräver inte att få påverka planlösningen? Det är vare sig unikt eller nytt och man behöver inte ha mycket kunskap om bostadsproduktion för att förstå att fri placering av ditt kök inte är möjligt.
Att jämföra med bilder på de fantastiska projekten på Borneo i Amsterdams blir närmast pinsamt.
Ännu mer häpen blir man av Helen Lings artikel på sr.se ”Länk” . Här bekräftas det att inte ens upphovsmännen eller stadens politiska företrädare verkar tro på idén.
Det är Sveafastigheter och Gillberg Arkitekter som tagit fram idén om att låta de som flyttar in i Vällingby Parkstad få designa sina egna lokaler och bostäder tillsammans med arkitekter och byggare.
Och enligt arkitekter Ulf Gillberg FINNS intresset: – Ja, alltså alla som man pratar med säger, men jösse namn, varför har man inte gjort det här förr. Så jag tror att det finns ett väldigt starkt intresse för det och jag tycker att det produceras ju så mycket vanligt i Stockholm.
Och att inte riktigt veta vem eller vilket företag som kan bli ens granne kommer nog inte avskräcka. Tvärtom, tror Kristina Alvendal (M)… ¬– Det vet man väl aldrig, framför allt inte i nyproduktion, vem grannen är, säger hon.
Om jag var en av Sveafastigheters miljardsatsande privat equity-kunder, så skulle jag trampa hårt på bromsen och kräva ett tydligare koncept med inriktning på bestämda målgrupper och tydliga mål.
För att lyckas med ett projekt av den här typen behövs ett tydligt kundlöfte och en unik position. Och bästa Kristina Alvendal: Att förstå vem din granne är ett av de viktigaste kriterierna för val av bostad eller kontorsläge.
Nu lanserar norska byggföretaget Veidekke konceptet Plussboliger i Sverige.
Fritt översatt betyder det plusbostäder och själva pluset i detta livsstilsboende är ett serviceerbjudande till de boende i form av exempelvis bemannad reception, gästrum, träningsrum, sällskapsrum och kök.
Konceptet har rönt stora framgångar i Norge. Ett exempel är Union Brygge mitt i Oslo (bilden) där en mångfald av bostäder blandas med kulturella center, små torg, restauranger, butiker, kommersiell verksamhet, pubar och kaféer. Projektet består av 116 lägenheter i tre hus med ett stort utbud av storlekar och planlösningar.
I Nordamerika erbjuds motsvarigheten till plusboende ofta i form av s k condos som är en enklare form av bostadsrätter. Några spännande exempel finns i Vancouver där en en vikande kontorsmarknad får ge vika för down-town boende. Ett spännande exempel är The Hudson.
Ett platsvarumärke som hör framtiden till står garanterat högt upp på mångas önskelista.
Vad är då ett framtida platsvarumärke fyllt av?
Utan tvekan en stor fråga, men att hållbarhet och ett smartare miljötänk hör till ingredienserna är bergsäkert.
Den otroligt spännande utställningen ”Framtidens arkitektur är grön” på Louisiana utanför Helsingör går nu in på slutvarvet. Öppethållandet har förlängts till 18 december för att kunna ses även under Climate Summit.
Därmed finns fortfarande chansen att få en tydlig bild av hur dessa framtidsplatser ser ut och fungerar. Och för alla som är nyfikna på framtidens miljösmarta arkitektur rekommenderas ett besök varmt.
Här får du ta del av nya upptäckter, intelligenta material och arkitektoniska metoder som presenteras i utställningens tre teman Stad, Climate & Comfort och Metabolism.
På utställningen visas ett stort antal mycket konkreta projekt väl värda att upptäcka.
”En imponerande utställning vars budskap du på gott humör av” skriver recensionerna bl a.
Eller ett kommunalt varumärke som vi kanske skulle kalla det i Sverige.
En framgång föds ofta ur en kris. I mitten av 1970-talet var staden New York nära en total ekonomisk kollaps. Kriminaliteten växte och staden hade fått ett dåligt, men berättigat rykte.
1977 lanserade New York State Department of Commerce sin berömda Place Branding kampanj för att förändra bilden av New York och locka besökare till staden. Jobbet gjordes tillsammans med en av världens största reklambyråer, Wells Rich Greene, och den grafiska designern Milton Glaser.
Men kampanjen bestod inte bara i en logo och ett budskap, här fanns även ett omfattande arbete för att förändra attityden hos New Yorkborna till deras stad och stat, en ny gemensam plattform.
Place Branding handlar om att skapa de bästa förutsättningarna för alla intressenter att dra åt samma håll. Den som känner att man kan tillföra något bra göra ofta ett stort jobb till små kostnader.
Milton Glaser säger i en intervju i magasinet The Believer: ”For the right project, you can get good people—the best people—to work for nothing, which is one of the characteristics of being in the world of Eros—you don’t work for money, but you certainly work for your peers’ approval.”
Och det är till stor del detta som Place Branding handlar om. Samla människor runt en gemensam plattform och hjälpa dem att utveckla den. Det fungerar för människor oavsett om de är boende besökare eller inom industri och företagande. Ett bra Place Brand når långt länge.
Olof och jag gjorde ett nedslag i Almedalsveckan som 2009 slog alla rekord. Över 1 000 arrangemang på en vecka. Häftigt, men samtidigt svårgreppat. Vem hörs och syns egentligen?
Det kommunala varumärket var upp i diskussionen. Är place branding något att satsa på, eller är det pengar i sjön? Det var huvudfrågan på ett välbesökt seminarium ombord på Stockholmsbåten i Visby hamn.
Christina Lugnet, numera chef för Tillväxtverket, tidigare kommundirektör i Haparanda menade att deras gemensamma satsning tillsammans med finska grannstaden Tornio i ”Haparandatornio – internationell mötesplats”definitivt gett positiva effekter.
Från 50 000 besök per år för några år sedan är området numera upp i över 2 miljoner per år. Men självklart handlar det inte bara om en ny logga och en slogan.
Varumärkesarbetet innebär framförallt att man gjort saker och samordnat sig städerna emellan och på så vis både fått saker att hända. Plus att man fått i gång ”snacket” om och inom staden. Viktigt har det såklart varit att man fick till etableringen av IKEA, men också planerna på den nya stadsdelen mitt på gränsen ger positiv framtidstro. Här byggs bl a ett hotell som på ett världsunikt sätt placeras tvärs över riksgränsen. Här finns också en golfbana som går över riksgränsen. Enda stället i världen där en putt kan ta en timme (p g a tidsskillnad) mellan klubba och hål.
Satsningen har skapat en positiv anda som lett till aktiviteter, som i sin tur gjort det både lätt och roligt att prata om Haparandatornio. Det har blivit enklare för både staden, invånarna och företagen här att kommunicera med sina intressenter – en primär målgrupp på ca 1 miljon människor som inom en radie återfinns i Norge, Finland och Ryssland.
I måndags 1 juni jämförde SVT:s Aktuellt två näraliggande orter i krisdrabbade USA-delstaten Michigan med varandra.
Den ena bilstaden Warren där butiker och köpcentra just nu slår igen på löpande band medan människor flyr stan. Den andra, akademiker- och forskarstaden Ann Arbor, som mitt i eländet ser ett ljus. Som har en image och en profil av framtid.
Men alla orter behöver inte bygga sin framtid på akademisk kunskap. Ibland räcker det att ”tänka lite utanför lådan”.
Ett favoritexempel och en riktig solskenshistoria (det finns många) är Jukkasjärvi, långt upp i mörka och iskalla Norrbotten. Här byggde man ett ishotell, eller rättare sagt här bygger man varje år ett ishotell. Det hela startades 1990 av Yngve Bergkvist och är idag Norrbottens mest kända turistattraktion, berömd i hela världen. En verksamhet som sysselsätter runt 100 personer och gett en hel ort en plattform.
Det finns mycket att lära av Jukkasjärvi. Kanske inte att alla ska börja bryta isblock ur närmsta vattendrag. Men att stanna upp en stund och fundera på vad som är vår särart. Vad gör oss unika? Vad har vi för tillgångar? Vilken skillnad kan vi göra?
Det behöver inte vara något som alla tycker om. Det räcker med att det är ärligt och äkta, då finns alltid en målgrupp. Kommunicerar du sedan detta på rätt sätt har du börja bygga dig ett place brand.
Vi kan kalla det en nyckel till framtid. Warren, Michigan, har en lång väg att gå. Men lycka till, hör av er om ni behöver hjälp!
Skiljer sig utvecklings- och marknadsföringsstrategier för bostäder från andra konsumentvaror och tjänster?
100 Hus är ett koncept som startade sommaren 2008 vid Hornstull på Söder i Stockholm. Ett unikt närdemokrati- och kulturprojekt där de boende fått en plattform som gör det möjligt för dem att med egen kraft forma sin omgivning.
Nu lanserar norska byggföretaget Veidekke konceptet Plussboliger i Sverige.
I måndags 1 juni jämförde SVT:s Aktuellt två näraliggande orter i krisdrabbade USA-delstaten Michigan med varandra.